Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag läste katastrofen. Här har man tillgång till en av världens mäktigaste kvinnor, som har gjort så mycket för både Sverige och Europa, också väljer man att prata om hennes bröststorlek. Som journalist får man alltså världens chans - fyra sidor till förfogande, tillträde till maktens korridorer, komplett med bilder - och bränner den totalt! Man kunde inte ha gett en mer stereotyp bild av kvinnor. Vad sägs om att fotografera henne i underkläder, vid spisen och med en unge på armen nästa gång?Nej. Fruktansvärt. Margot Wallström är en kvinna jag ser upp till. Hon har fört Europa framåt på ett i princip oklanderligt sätt, också är folk på fullaste allvar mer intresserade av att skriva om kvinnans klädsel, bröststorlek och klimakterieproblem. Jag dör lite inombords.
Jag anmäler härmed mitt intresse för att ersätta journalisten som skrev den här artikeln. Då kan jag göra ett liknande reportage om Fredrik Reinfeldt, och fråga om storleken på hans... ja.
Jag läste artikeln innan sängdags igår och noterade då att det var Wallström själv som nämnde att hon i unga år önskat att bli en lärarinna med bröst som bergstoppar. Jag är inte förvånad över att Peter, journalisten, skriver detta i artikeln - utan att vår EU-kommisionär de facto säger så. För att koppla in till din sistamening: journalisten frågade inte om hennes bröststorlek.
ReplyDeleteUtöver det - vad gör den sexistisk?
Jag förundrades över att förseningarna. Hon själv kom en halvtimme sent på morgonen och samma tidsrymd fick hon vänta på en restaurang på kvällen.